Det kan vara nog så läskigt att gå vid en kyrkogård utan att höra röster som verkar komma från djävulen själv. Den här historien är en gammal klassiker som jag drog som liten men jag tycker den håller fortfarande!
Två busiga pojkar var ute och pallade äpplen en sen kväll i september. Efter att ha de fyllt en ryggsäck full med äpplen var de nöjda med sitt arbete och började gå hemåt.
På vägen bestämde de sig för att dela upp äpplena, men de behövde en lugn och stilla plats att göra detta på. Det råkade ligga en kyrkogård i närheten så de bestämde sig för att gå dit för att vara ostörda.
När de hoppade över grinden till kyrkogården ramlade två äpplen ut ur ryggsäcken, men de två pojkarna hade just kommit över så de bestämde sig för att låta dem ligga så länge.
Några minuter senare kom ett lokalt fyllo cyklandes förbi på väg hem från puben. När han så passerade kyrkogården hör han plötsligt en röst som säger:
– En till mig, en till dig. En till mig, en till dig. En till mig, en till dig.
Fyllot blev omedelbart nykter och sprang så fort han kunde till prästens hus och slet upp dörren.
– Prästen! Du måste komma med mig och se själv, Gud och Djävulen håller på att fördela de döda själarna mellan sig!
I vanliga fall hade prästen avskrivit fyllots gormande som ännu en alkoholrelaterad eskapad – men det fanns något i mannens ögon som visade att han menade allvar.
Den chockerade prästen satte på sig en jacka och följde med ned till kyrkogården och tittade in genom grinden. Han kunde inte se mycket, eftersom det snart var mörkt, men plötsligt hörde de rösten igen:
– En till dig, en till mig. En till dig, en till mig.
Nu började prästen och fyllot att skaka av rädsla. De visste inte riktigt vad de skulle göra. Så hör de rösten igen:
– En till dig, en till mig. Det var allt…
Plötsligt säger en annan röst:
– Men vad med de två vid grinden?
Gissa vilka två som bröt världsrekordet i sprint den kvällen!
Var inte snål nu, DELA om du skrattade!