Den här historien lär ha hänt en pappa i Tyskland som berättade det för en av sina vänner som är journalist. Jag kan såklart inte veta om det är 100 procent sant men alla som har barn kan nog känna igen sig i situationen.
På väg hem från skolan frågade pappan sin dotter, ”Så vad har du lärt dig i skolan idag?”
Den lilla flickan kunde knappt bärga sig för att berätta, ”Vi har lärt oss att pojkar och flickor är olika!”
Pappan slängde ett öga i backspegeln men kunde bara se sin dotters hår.
”Fröken sa att pojkar har en grej som inte tjejer har”, fortsatte dottern.
”Jo, det stämmer” svarade pappan nervöst. Han kunde inte riktigt komma på något annat att säga så det blev en kort tystnad i bilen tills dottern tog till orda igen.
”Det är så som pojkar förstår att de är just pojkar. De kan se grejen hänga och dingla och så vet dom: Åh! Jag är en pojke!”
Pappan som helst av allt skulle befunnit sig varsomhelst annanstans på jorden än i bilen med sin dotter med konversationen försökte mentalt räkna ut hur lång tid det skulle ta innan de var hemma. Det kändes som en evighet.
Dottern fortsatte, ”Visste du att pojkar sväller när de ser flickor?”
Med svettiga handflator svarade pappan, ”Jo, eh, nåja…”.
Han försökte desperat hitta på ett annat samtalsämne, men lyckades inte.
Då frågade dottern, ”Varför gillar flickorna att pojkarna har den där grejen?”
Pappan hade ingen aning om vad han skulle svara, när allt kommer omkring har de flesta män ställt precis samma fråga till sig själva utan att hitta på ett bra svar.
Men dottern väntade inte på pappans svar eftersom hon hade ett eget, ”Det när nog för att den skakar när han rör på sig och när flickorna ser det så vet hon att det är en pojke och gillar honom.”
Hon tog en paus och funderade och sa ”Sedan ser pojken tjejen och sväller upp. Och sedan gifter de sig och tillslut blir de middag.”
Den sista biten gjorde pappan rätt förvirrad, men han tänkte att överlag hade hon faktiskt rätt.
När de tillslut kom hem tog dottern tag i sin ryggsäck och sa ”Jag ritade en bild av vad vi lärt oss i skolan idag. Vill du se?”
Pappa var inte alls säker på att han ville se en sådan bild men nyfikenheten tog överhanden. När hon tog fram teckningen var pappa tvungen att sätta sig ner en minut.
Teckningen som var ritad med krita föreställde, i all sin svullna kvinnolockande ära, en kalkonhane. Hans röda skinflärp hängde majestätiskt över näbben (så som kalkonhonan finner så oemotståndligt), den var enorm och fjädrar var stolt uppburrade.
Pappans skratt gjorde först dottern arg en minut, men när han berättade hur mycket han älskade bilden så glömde hon snabbt att vara arg. Och pappan kommer aldrig att glömma teckningen av kalkonen!
Var gärna med och DELA om du skrattade åt det här missförståndet!
